|
|
Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Erica
1
« skrivet: december 23, 2025, 00:04:53:53 »
Vi har inomhuspool så någon vinterstängning har aldrig varit aktuell. Men vi låter det vara några grader kallare än vanligt om det är kallt ute för att hålla nere energiåtgången. Sommartid kanske runt 29-31, kallaste vinter kanske 25-26. Men nu bor vi ju i södra Sverige, i norr blir ju läget helt annat. Och vår pool är ju mycket välisolerad, liksom det omgivande rummet.
2
« skrivet: december 22, 2025, 23:58:27:27 »
Det finns ju en annan lösning som garanterat inte orsakar poolläckor och det är ljusarmaturer som inte är infällda i väggen utan hänger som i en pendel uppifrån poolsargen. Vi har denna typ just för vi ville slippa urtagningar i betongen när vi byggde. Vi har aldrig haft några problem med lamporna, utom glödlampsbyten förstås (vi byggde innan det kom led så det är traditionella 300 W lampor) och ett missöde då tätningskåpan sprack en gång beroende på att vi fått en PAR-lampa med ovanligt stor bula bakåt. Sprickan gjorde att vattnet kom in till lampan och lampan fick kortare livslängd, men något läckor utåt blev det inte. En stor fördel med denna typ är att man lyfter upp lampan på poolsargen vid ett lampbyte, man behöver inte riskera några läckor och behöver inte sänka poolnivån. Vi köpte dem för många år sedan, vet inte om de fortfarande säljs. Pahlens sålde dem då i vart fall. De har hållit i mer än 20 år.
Enda nackdelen kan vara att de sticker in längre i poolen, simmar man precis efter kanten kan man slå foten i en lampa.
Att ha en pool helt utan belysning skulle jag aldrig rekommendera. En person som badar kvällstid blir då osynlig om han/hon sjunker till botten. Använder man poolen i mörker tycker jag poollampor är ett måste. Och de måste vara så kraftiga att botten i hela poolen blir fullt synlig. Det tycker jag är ett säkerhetskrav.
I det sammanhanget tror jag att alltför effektfulla närmast discoliknande belysningar som nu finns med LED-system är mindre bra. Sannolikheten att man upptäcker en person på botten blir nog lägre än med belysning med fast, vitt sken.
3
« skrivet: november 14, 2025, 21:28:25:25 »
Vi har en inomhuspool, året-runt-drift och system med Redox och pH styrning. Vi täcker poolen när det inte badas och i en inomhuspool behövs knappast något solskydd" i form av cyanursyra ("pool stabilizer"). Vi har lite varierande temperaturer, när det är sommar ofta 30-31, vintertid kanske 28-29 beroende på hur kallt det är ute. Vi bor dock i södra Sverige så några polartemperaturer förekommer inte. Runt tre dunkar per år blir ganska normalt. Vi spär normalt ut kloret en del för att slippa att det självsönderfaller och tappar styrka i onödan.
4
« skrivet: november 14, 2025, 21:19:33:33 »
Jag har en 8x4 pool och går åt cirka 4-5 dunkar saltsyra per säsong.
Men när man läser på forum så verkar folk knappt göra av med en dunk per säsong, förstår faktiskt inte haha.
Vi har automatik och göra normalt av med klart mindre än en dunk per år (inomhuspool, året-runt-säsong, 4x8 m). Men vid två tillfällen har det gått åt snabbare än normalt: ena gången beroende på att vi fått någon beläggning på Redox-elektroden och den pumpade in för mycket klor, vilket i sin tur gav starkt ökad syraförbrukning. Den andra gången var det helt oförklarligt. Jag misstänker att vi fått en dunk med mindre bra klor. Att natriumhypoklorit höjer pH beror på att man vid tillverkningen använder natriumhydroxid som är mycket starkt basiskt. Små, små rester av detta kommer med den färdiga produkten och kloret får pH att stiga, vilket då måste kompenseras med syra. Jag misstänker att vi vid det tillfället fått en dunk med klor med mera sådana rester än normalt.
5
« skrivet: oktober 22, 2025, 21:33:03:03 »
Det är möjligen inte så att det faktum att du tänder lamporna aktiverar andra funktioner i spat ? T.ex. ökar cirkulationen eller påverkar värmen - typ att spat går från ett "beredskapsläge" till ett aktivt läge då det verkligen skall badas ? Om inte så måste felet ju vara i lampkretsarna eller i transformatorn (traditionell eller elektronisk) för lamporna. Men annars är det är särklass vanligaste felet vid jordfelsutlösningar själva värmaren. Blir det någon spricka i elementröret kommer vatten in och jordfelet kommer som ett brev på posten. I bostäder är på samma sätt varmvattenberedaren en vanlig orsak till jordfelsutlösningar. Plus givetvis sådana självklara saker som att man t.ex. glömt en inkopplad förlängningskabel ute och det börjat regna.
6
« skrivet: oktober 15, 2025, 00:11:05:05 »
Allt beror väl på var man bor. I södra Sverige är ju frostriskerna bara en bråkdel av om det är långt uppe i norr. Isen kan nog bli rätt besvärlig där kan jag tänka, stor risk att t.ex. skimmer eller inlopp fryser sönder. Men det gäller väl att försöka uppskatta hur tjock is som det möjligen kan bli i poolen. Vill man inte sänka så kan man ju skydda skimmern med flaskor, frigolit och liknande åtgärder.
7
« skrivet: oktober 08, 2025, 22:57:09:09 »
Jag skulle tveka att sätta kalksten. Sådan blir ju lätt vittrad och alger eller mossa fastnar på den. Skiffer lär hålla sig ren bättre. Kalksten suger dessutom åt sig mycket vatten, lär finnas risk för frostsprängning på vintern. Kalksten ser man väl mest inomhus, fönsterbänkar, äldre trappor o.s.v. Jag gissar att din pool är utomhus eftersom det inte står något annat.
8
« skrivet: oktober 05, 2025, 15:29:17:17 »
Ja helt klart om det som syns uppe t.v. på kondensatorn sprutat ut ur innanmätet. Kondensatorer är en ganska vanlig felkälla. Ibland syns det utanpå, ibland inte.
9
« skrivet: oktober 02, 2025, 01:57:37:37 »
En kondensator ser oftast ut som en cylinder med antingen ett par anslutningstrådar eller med flatstiftsanslutningar. Storleken kan variera beroende på motorns storlek. Kanske runt 3-40 mm i diameter och kanske 50-80 mm lång. Burkar sitta i direkt anslutning till motorn, ofta i kopplingslådan, ibland externt separat. Det går att köpa dels som reservdel eller som allmänna motorkondensatorer från t.ex. Elfa. Du skall då se till att få samma kapacitansvärde ( µF) men det är inte kritiskt att det måste vara EXAKT samma. Spänningen måste vara minst lika hög som på originalet.
Hur du skall mäta beror på vad du har för slags instrument tillgängligt. Man mäter mellan de två anslutningarna och har man ett instrument som klarar att mäta kapacitans kan man få värdet direkt. Om man bara har en allmän multimeter går inte detta, då kan man bara göra en grovkoll. Kortslut först kondensatorn så den garanterat är helt urladdad, motståndsmät sedan på högt mätområde. Om kondensatorn är ok brukar den först ge ett värde, sedan ökar detta och till slut går det mot oändligheten. Om det är = 0 hela tiden är kondensatorn kass (kortslutning), är det oändligt hela tiden är den troligtvis också defekt, men det är en väldigt grov sållning, inte alls i klass med vad ett riktigt kapacitansmätande instrument skulle ge. Tänk på att en kondensator kan behålla farlig spänning även efter bortkoppling, därför skall man kortsluta den fört för att ladda ur ev. kvarvarande laddning.
10
« skrivet: september 30, 2025, 14:31:28:28 »
Pumpen går helt klart för trögt och orkar inte starta. Jag gissar att det är en enfaspump. Sådana har dåligt startmoment och det behövs inte så mycket motstånd för att de inte skall gå igång. Sedan finns det en annan möjlighet: enfaspumpar har oftast en kondensator som krävs för att motorn skall gå igång. Har den blivit skadad eller dålig så kan motorn inte starta. Har man tillgång till ett kapacitansmätande instrument kan man lätt koppla loss kondensatorn (ladda ur den genom att kortsluta polerna - kvarstående laddning kan vara farlig även efter att matande el kopplats bort).
Om det är en trefaspump på har den väldigt mycket högre startmoment och brukar gå igång även mot visst motstånd. Gär den alltför trögt löser sedan motorskyddet ut. Men om den går på två faser - alltså en fas saknas - så kommer den normalt bara att brumma och inte starta.
|
|
|
Visa inlägg
