Ämne: Blir det nåt drag i branschen i år?

[Erica]

Siffrorna låter fullt rimliga, men batterikostnaden blir ju totalt beroende på hur långt du tror att ett eventuellt strömavbrott kan bli och hur mycket som är din minimilast i ett sådant läge - ligger man i reservkraftsdrift lär man väl få stänga av allt icke-väsentligt. Inte läge att t.ex. bada bastu - ja om den inte är vedeldad förstås.

Att uppskatta max. strömavbrottstid som man skall klara blir ju oerhört svårt. Bor man i superglesbygd uppe i fjällvärlden eller liknande kan det säkert bli ganska lång tid. Bor man någorlunda nära bebyggelse blir väl sällan avbrotten så långa. Vi har ett reservkraftaggregat (dieseldrivet) och det längsta vi har kört det i sträck vad bortåt ett par dygn (stormen Gudrun). Men om man är av preppertyp och nu vill gardera sig mot om ryssarna kommer och bombar våra elsystem så kan det ju handla om månader, vilket inget batterisystem klarar. Möjligen då om man har mycket solpaneler och kriget inte kommer på vintern så kan man klara sig genom att ladda från dag till dag och köra på batterier nattetid. Men vintertid eller vid snötäckta paneler så lär ju det vara omöjligt. Solen har ju i sig själv låg effekt på vintern.

[Rickard]

Jo, som ett riktigt skydd mot längre strömavbrott är det nog vara elverk som gäller, men inkopplingen av det kanske underlättas av den automatik man kopplar in för batterilagret också?
Kortare strömavbrott är ju som regel ingen fara, förutom att det är ett visst besvär att tända ljus om det är mörkt ute.
Även med el så fungerar ju knappast datorer och sånt någon längre tid innan deras (internet) backup också tar slut.
Fick veta för ett par veckor sedan att man skärpt kraven på mobilmaster och liknande så de nu måste ha elverk som backup, det räcker inte längre med batterier, vis av lärdomarna från Ukraina kan det nog vara en bra strategi.

För att återanknyta till ämnet så ökade inflationen i Januari, full begripligt, så både elskatt, hyror, kommunala avgifter för vatten/avlopp, sophämtning och annat i de flesta fall höjs med inflationen som väl vara typ 9% förra året.
Att drivmedelspriserna gått ned lite kan vi väl tacka vår lyckliga stjärna för, annars hade det sett mycket värre ut, både de direkta energipriserna och matpriserna hade annars fortsatt att skena.
Med tanke på allt som indexuppräknas var ju uppgången ändå liten, men det indikerar ju ändå att räntesänkningar troligen ligger rätt långt fram i tiden, speciellt då USA:s ekonomi tuffar på med högtryck och en press uppåt på lönesidan, så länge inte USA sänker lär inte heller Europa eller Sverige kunna sänka utan att det drabbar växelkursen, och då stiger inflationen igen.
Känns som att någon borde sy igen byxfickan på pojken med guldbyxorna där borta i USA...

Längre period med höga räntor, en långsamt stigande arbetslöshet, fallande fastighetspriser, låga löneökningar vilket resulterar i reallönesänkningar för de flesta borde göra att vi Svenskar ser om vårt hus ännu lite mer - så jag ser ingen snar ljusning i ekonomin i alla fall.
I värsta fall kan konkursen av Kinesiska Evergrande (med fler) få global spridning om de kinesiska bankerna har lånat upp internationellt för att finansiera det kedjebrevs-liknande byggandet av fastigheter i Kina - det skulle möjligen i sin tur kunna skapa en situation liknande den 2007-2008 med en massa banker på ruinens brant, kraschande aktiemarknader och radikalt lägre huspriser.
Den som lever får se.

Jag ser några marknader som borde pressas stenhårt resten av året och en bit in på nästa år i alla fall:
Byggande
Husbilar/Husvagnar
Elbilar
Solceller/batterilager (Hög ränta gör det svårt att räkna fram någon avkastning, låga elpriser när solen skiner lockar inte heller, risken är dessutom stor att skatterabatten plockas bort om vi får stadigvarande överskott av energi när solen skiner)
Swimmingpool/SPA-bad
Snöskotrar/båtar/vattenskotrar

Branscher som kan gynnas:
*Inrikes turism
*Restaurang (Man måste unna sig något även om man inte köper nåt dyrt)
*"Prepper-relaterade" branscher
*Värmepumpar/teknik som kan spara energi och minska effekttoppar som orsakar hög effektavgift, gör även att man slipper betala den skyhöga skatten på el man köper.
*Försvarsindustrin
*På lite sikt även infrastruktursatsningar (Läs PEAB, SKANSKA och liknande) inom järnväg, väg, vatten och avlopp.

[Erica]

Sverige ligger långt efter tredjevärldenländer vad det gäller t.ex. mobilnäten. Man har helt bortsett från risker för t.ex. krig eller naturkatastrofer och den reservkraft som fanns i det gamla koppartelefonnätet var faktiskt betydligt bättre. I många länder är en dieselgenerator och en rejält tilltagen tank vid varje mobilmast standard. Här i Sverige har man nöjt sig med med 30 minuters batterikraft, i någon slags dröm att längre strömavbrott inte skall förekomma. Först på senare tid har man börjat kräva längre batteritider och även i en del fall reservelverk.

Ändå värre är det med internetutbyggnaden. Många av de fibernät som byggts saknar helt reservkraft för strömavbrott och dör i samma ögonblick som strömmen försvinner. En situation som i Ukraina där en fiende aktivt förstör våra elnät skulle snabbt innebära att all kommunikation också försvinner. Vi kan inte ens nå 112 i en krissituation om det inte finns el.

Försvinner elkraften så försvinner också möjligheten att handla t.ex. mat och bränsle. De flesta butiker idag är beroende av el för att kassasystem och betalsystem skall fungera - några reservplaner finns sällan. MSB uppmanar folk att ha kontanter hemma men vad hjälper det om det inte går att handla för dem ? Det går ju inte heller att ta ut några pengar från bankerna - bankomaterna slutar att fungera vid strömavbrott och bankkontoren kan inte heller fungera eller har i många fall helt lagts ned ändå. Även här klarar sig tredje världen bättre - där har normalt alla bankkontor eget reservelverk. Dessutom har man inte avskaffat kontoren och att en bank kan hantera kontanter ses där som en självklarhet.

[Rickard]

Tror nog matvarubutikerna skulle börja sälja utan kassasystem mot kontanter rätt snart om det blev krig...
Då slapp de ju skatten också. 

[Erica]

Tror nog matvarubutikerna skulle börja sälja utan kassasystem mot kontanter rätt snart om det blev krig...
Då slapp de ju skatten också. 

Riktigt så enkelt är det nog inte. De har inga rutiner för kontanthantering och skulle nog snabbt bli rånade i en del områden. Dessutom vet de inte vad varorna skall kosta eftersom man inte längre prismärker utan förlitar sig på streckkoderna. De kan inte manövrera säkerhetsgaller och dörrar. En stor del av deras mat skulle snabbt bli oätlig vid ett längre strömavbrott när kyl- och frysanläggningar slutade att fungera. Vore det vintertid i den kallare delen av landet kunde man kanske klara detta, men då fryser i stället frostkänsliga snart sönder. Hela det svenska samhället är planerat för att elström och internet alltid måste finnas på plats. Man kan inte heller köpa bränsle eftersom bensinstationernas pumpar slutar att fungera. I tredje världen är det en självklarhet att en bensinstation har ett reservelverk, men inte här.

De som klarar sig bäst i ett sådant läge är väl de som har någon form av självhushåll. Kanske går det att plocka lite bär och svamp. har man jaktvapen kan man få lite kött också. Lite grönsaker går att odla om man lite mark.  Äpplen och annan frukt kan finnas i villaträdgårdar. Men allt detta hjälper bara ett litet fåtal. Även dricksvatten kan bli svårt men på den fronten har de flesta kommuner en beredskap med reservelverk som finns på eller kan kopplas till kommunala vattenanläggningar. På den fronten blir det nog värre med storstädernas avloppssystem...

[Rickard]

Skulle ryssen anfalla skulle nog både hyllor, frysar och kylar vara tomma inom ett par timmar, och handlarna skulle kunna ta vad som helst i betalt.
Rånrisken finns ju förstås, men då ska man ha otur eller vara klumpig, börjar man ta betalt kontant i en krigssituation så får man ordna med väpnat skydd.
Det är ju inte bättre låta kyld mat förstöras och det som ligger på hyllorna bli stulet av plundrare?
Jag vet i alla fall vad jag skulle göra om jag vore handlare.
Sen är det kanske skillnad på större och mindre butiker, vad som är praktiskt möjligt.